Ett Nytt Liv Novell 13
Vi satt och väntade ett tag innan vi fick komma in i rättsalen.
När vi kom in var det dags att börja rätte gången.
Jag såg hur dom förde in min pappa med handbojor på han gav mig en hemsk blick som jag tolkade som du ska dö.
Jag kramade Justins hand och han kysste mig på kinden.
Sedan vände vi oss mot dommaren och så började det.
Min pappa Nekade till allt och drog upp det att jag rymt och gjorde allt för att bli förklarad oskyldig jag bröt ihop justin kramade mig hårt. Hur fan kunde han sitta och säga alla dessa saker?.
Men i slutändan vart han dömd skylldig.
Hanns straff var fängelse i 10 år för barnmisshandel och för att ha hotat mig men dock fanns det inga bevis på att han försökt mördat mig.
Men nu är han fast iaf jag kan äntligen vara fri inte behöva vara rädd längre.
Vi gick ut och solen sken, vi bestämde oss för att gå till Torget det var marknad där.
Vi gick runt och tittade och sedan bestämde jag och justin oss för att gå till parken medans Ariana skulle gå hem.
Jag och Justin gick där hand i hand, allt var så perfect. Jag hade en pojkvän som älskade mig, min pappa var fast och kunde inte skada mig det ända som var fel var att jag inte pratat eller sett Vanessa på 1 dygn. Vi hade inte pratat sen bråket, men just nu vill jag inte koncentrera mig på det det tar jag hand om ikväll.
Jag och Justin gick och satte oss vid en parkbänk.
''Justin?'' sa jag och tittade på honom.
''Ja?'' sa han och tittade mig i ögonen.
''Tack''
han tittade förvånat på mig.
''För vadå?''
'' För allt'' sa jag och fällde en tår när jag tänkte tillbaka på allt som hänt med pappa,vanessa och allt.
Han kramade mig och kysste mig sedan.
När klockan närmade sig fyram så sa jag att jag skulle prata med Vanessa.
Justin följde mig hela vägen hem och när vi kom fram till porten kysste han mig och sedan försvan jag upp för trapporna jag gick upp och låste upp.
''Hallå?''
inget svar. Konstigt jag tittade runt i lägenheten det var tomt.
Jag gick in i köket och hittade en lapp. Jag tog upp den och läste
(hej Savannah! jag antog att du sov hos Justin igår, och du förlåt för igår jag är inte arg på dig för att du är tillsammans med Justin! jag är inte arg på dig alls jag var arg på andra saker och lät de gå ut på dig, Förlåt jag förstår om du hatar mig, hoppas du kan förlåta mig. Om du undrar varför jag inte är i lägenheten så är det för jag är på sjukhuset, få inte panik! jag förklarar sen när jag kommer hem kram Vanessa)
på sjukhuset?!?
Jag sprang fram till min jacka och drog ut mobilen ur fickan och skulle precis ringa henne när hon precis klev in egenom dörren.
Hon tittade förvånat på mig och log sedan jag sprang fram och kramade henne och hon började gråta.
''Vad är det som har hänt varför var du på sjukhuset?!'' sa jag och kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder och vårat bråk var som bortblåst.
'' Kom vi sätter oss'' sa hon och drog med mig till soffan.
Hon tog ett djupt andetag.
''duvet att jag var på sjukhuset för 1 vecka sen?'' Jag nickade och sedan fortsätte hon.
'' jag skickade ju in prover som skulle se varför jag mått så konstigt och jag fick svar precis innan ni kom och det jag ska säga nu är det BARA du som vet, jag har inte äns sagt till mina föräldrar än, Svannah jag-
skriver mer ikväll eller i morrn och förlåt för att jag inte skrivit så mycket men har haft fullt upp !
När vi kom in var det dags att börja rätte gången.
Jag såg hur dom förde in min pappa med handbojor på han gav mig en hemsk blick som jag tolkade som du ska dö.

Jag kramade Justins hand och han kysste mig på kinden.
Sedan vände vi oss mot dommaren och så började det.
Min pappa Nekade till allt och drog upp det att jag rymt och gjorde allt för att bli förklarad oskyldig jag bröt ihop justin kramade mig hårt. Hur fan kunde han sitta och säga alla dessa saker?.
Men i slutändan vart han dömd skylldig.
Hanns straff var fängelse i 10 år för barnmisshandel och för att ha hotat mig men dock fanns det inga bevis på att han försökt mördat mig.
Men nu är han fast iaf jag kan äntligen vara fri inte behöva vara rädd längre.
Vi gick ut och solen sken, vi bestämde oss för att gå till Torget det var marknad där.
Vi gick runt och tittade och sedan bestämde jag och justin oss för att gå till parken medans Ariana skulle gå hem.
Jag och Justin gick där hand i hand, allt var så perfect. Jag hade en pojkvän som älskade mig, min pappa var fast och kunde inte skada mig det ända som var fel var att jag inte pratat eller sett Vanessa på 1 dygn. Vi hade inte pratat sen bråket, men just nu vill jag inte koncentrera mig på det det tar jag hand om ikväll.
Jag och Justin gick och satte oss vid en parkbänk.
''Justin?'' sa jag och tittade på honom.
''Ja?'' sa han och tittade mig i ögonen.
''Tack''
han tittade förvånat på mig.
''För vadå?''
'' För allt'' sa jag och fällde en tår när jag tänkte tillbaka på allt som hänt med pappa,vanessa och allt.
Han kramade mig och kysste mig sedan.
När klockan närmade sig fyram så sa jag att jag skulle prata med Vanessa.
Justin följde mig hela vägen hem och när vi kom fram till porten kysste han mig och sedan försvan jag upp för trapporna jag gick upp och låste upp.
''Hallå?''
inget svar. Konstigt jag tittade runt i lägenheten det var tomt.
Jag gick in i köket och hittade en lapp. Jag tog upp den och läste
(hej Savannah! jag antog att du sov hos Justin igår, och du förlåt för igår jag är inte arg på dig för att du är tillsammans med Justin! jag är inte arg på dig alls jag var arg på andra saker och lät de gå ut på dig, Förlåt jag förstår om du hatar mig, hoppas du kan förlåta mig. Om du undrar varför jag inte är i lägenheten så är det för jag är på sjukhuset, få inte panik! jag förklarar sen när jag kommer hem kram Vanessa)
på sjukhuset?!?
Jag sprang fram till min jacka och drog ut mobilen ur fickan och skulle precis ringa henne när hon precis klev in egenom dörren.
Hon tittade förvånat på mig och log sedan jag sprang fram och kramade henne och hon började gråta.
''Vad är det som har hänt varför var du på sjukhuset?!'' sa jag och kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder och vårat bråk var som bortblåst.
'' Kom vi sätter oss'' sa hon och drog med mig till soffan.
Hon tog ett djupt andetag.
''duvet att jag var på sjukhuset för 1 vecka sen?'' Jag nickade och sedan fortsätte hon.
'' jag skickade ju in prover som skulle se varför jag mått så konstigt och jag fick svar precis innan ni kom och det jag ska säga nu är det BARA du som vet, jag har inte äns sagt till mina föräldrar än, Svannah jag-
skriver mer ikväll eller i morrn och förlåt för att jag inte skrivit så mycket men har haft fullt upp !
Kommentarer
Trackback