Ett Nytt Liv Novell 10
vart fan kan den föbannade bollen va.
Jag tittade runt mig. ahh där.
Jag gick fram till där bollen var men när jag böjt mig ner ser jag ett par svarta skor jag jag tiittade skräckslaget upp.
jag greps av panik när det första jag såg var en kniv precis ovnanför mitt huvud jag började springa mot fotbollsplanen där det andra var jag kände hur han sprang efter mig, panikslaget sprang jag fortare och skickade ett sms till min mystery man.
( snälla hjälp mig han är efter mig jag är i skogen vid fotbolls planen skynda dig snälla!)
Jag la ner mobilen och fortsatte springa men jag såg inte roten som kom så jag snubblade och slog i huvudet så jag svimade av allt vart svart.
Jag kunde höra 2 personer som slåss en polisbil komma och jag kände någon ruska mig och ropa något som ''Savannah snälla vakna'' jag försökte öppna ögonen men det gick inte.
Jag kände hur någon bärde upp mig och började springa med mig efter ett tag kunde jag höra någon eller några gråta. Ariana och Vanessa! jag försökte öppna mina ögon igen. KOMIGEN öppna ögonen! det gick inte.
Jag kände hur personen la ner mig för att sedan sätta sig bredvid mig och hålla min hand.
sedan hörde jag en röst som lät som Arianas röst.
'' Du måste berätta att det är du!''
sedan hörde jag en annan röst säga.
''Jag vet''
Sen blev allt tyst jag hörde inget mer. Då började jag få tillbaka blickar på allt som hänt den senaste månaden alla minnen kom tillbaka samtalen från min pappa den svartklädde mannen, såklart! det var ju min pappa ! varför tänkte jag inte på det! den sjuka idioten hade ju hotat att döda mig precis som den svarte mannen försökte. Men kunde man vara så sjuk i huve så man försökte döda sin egen dotter?
Jag öppnade ögonen hur många dagar kunde jag varit borta?
Jag tittade runt i rummet jag såg en klocka den stod att det var 5 på eftermiddagen det måste minst gått 1 dag för jag minns att den va ungefär 9 på kvällen när vi spelade fotboll.
Jag tittade på andra ändan av rummet där det låg 2 personer och sov det måste vara Ariana och Vanessa.
Jag försökke säga något men var så grymt torr i halsen att det nästan var omöjligt.
Men tillslut fick jag fram ett svagt-
''vatten''
Det båda flög upp ur fotöljerna där de sovit.
''Savannah!'' De sprang fram till mig och kramade mig och Vanessa gav mig ett glas vatten jag kände mig så svag.
''Hur länge-'' Jag svalde och fortsatte sedan '' hur länge har jag vart borta''
'' I ungefär 3 och en halv dag '' sa hon.
hade jag varit borta i 3 dagar?!
Jag försökte få fram ett ord men det var svårt jag sa svagt
''Hur?''
'' Du snubblade på en rot slog i huvudet och bröt 3 revben och höll på att punktera ena lungan.''
Wow vart fallet så illa.
''Svarte Mannen'' Stammade jag fram.
Det tittade sorgset på mig.
''Den goda nyheten är att han är fast, Den dåliga nyheten är att det är din pappa'' sa Vanessa och tittade sorgset på mig.
Jag fällde några tårar hur kunde man vara så sjuk i huvet så man försökte döda sin egen dotter.
''Mystery Man?'' stammade jag fram.
'' han har vägrat att gå och idag fick dom äntligen honom att åka och duscha byta kläder och äta'' sa Ariana som fortfarande stod med tårar i ögonen.
'' Men jag lovar att skicka in honom när han kommer'' sa hon och gick ut gråtandes.
'' Det är svårt för henne att se dig såhär'' sa Vanessa.
Jag tittade på Vatten glaset och Vanessa sträckte sig efter det och gav det till mig jag drack.
'' Är du okej?'' frågade hon mig sedan.
Jag tittade på henne, jag mådde skit men ville inte visa de så jag fejkade ett leende.
Hon suckade.
'' Jag vet att du ljuger''sa hon och var påväg ut sen vände hon sig mot mig '' Jag ska bara säga till läkarna att du vakat'' sa hon och log mot mig och försvan sedan ut.
Jag satt och stirrade på klockan ca 3 minuter senare kom en läkare in han gjorde lite tester och det visade sig att jag hade haft tur i vanliga fall hade jag vart felamad eller inte kunnat prata nu men jag hade klarat mig och mina revben skulle läka i ungefär 2 månader.
Efter dom hade gått ut somnade jag.
Jag vaknade ett tag senare av att någon kom in i rummet först såg jag Ariana och sedan en Brunhårig kille bakom henne. Jag såg suddigt så jag såg inte hans ansikte men sedan såg jag genast glasklart det var han det var-
förlåt att jag inte skrev igår eller idag men hade inte tid så nu får ni nöja er med den här för idag så får ni vänta till i morrn :)
Jag tittade runt mig. ahh där.
Jag gick fram till där bollen var men när jag böjt mig ner ser jag ett par svarta skor jag jag tiittade skräckslaget upp.
jag greps av panik när det första jag såg var en kniv precis ovnanför mitt huvud jag började springa mot fotbollsplanen där det andra var jag kände hur han sprang efter mig, panikslaget sprang jag fortare och skickade ett sms till min mystery man.
( snälla hjälp mig han är efter mig jag är i skogen vid fotbolls planen skynda dig snälla!)
Jag la ner mobilen och fortsatte springa men jag såg inte roten som kom så jag snubblade och slog i huvudet så jag svimade av allt vart svart.
Jag kunde höra 2 personer som slåss en polisbil komma och jag kände någon ruska mig och ropa något som ''Savannah snälla vakna'' jag försökte öppna ögonen men det gick inte.
Jag kände hur någon bärde upp mig och började springa med mig efter ett tag kunde jag höra någon eller några gråta. Ariana och Vanessa! jag försökte öppna mina ögon igen. KOMIGEN öppna ögonen! det gick inte.
Jag kände hur personen la ner mig för att sedan sätta sig bredvid mig och hålla min hand.
sedan hörde jag en röst som lät som Arianas röst.
'' Du måste berätta att det är du!''
sedan hörde jag en annan röst säga.
''Jag vet''
Sen blev allt tyst jag hörde inget mer. Då började jag få tillbaka blickar på allt som hänt den senaste månaden alla minnen kom tillbaka samtalen från min pappa den svartklädde mannen, såklart! det var ju min pappa ! varför tänkte jag inte på det! den sjuka idioten hade ju hotat att döda mig precis som den svarte mannen försökte. Men kunde man vara så sjuk i huve så man försökte döda sin egen dotter?
Jag öppnade ögonen hur många dagar kunde jag varit borta?
Jag tittade runt i rummet jag såg en klocka den stod att det var 5 på eftermiddagen det måste minst gått 1 dag för jag minns att den va ungefär 9 på kvällen när vi spelade fotboll.
Jag tittade på andra ändan av rummet där det låg 2 personer och sov det måste vara Ariana och Vanessa.
Jag försökke säga något men var så grymt torr i halsen att det nästan var omöjligt.
Men tillslut fick jag fram ett svagt-
''vatten''
Det båda flög upp ur fotöljerna där de sovit.
''Savannah!'' De sprang fram till mig och kramade mig och Vanessa gav mig ett glas vatten jag kände mig så svag.
''Hur länge-'' Jag svalde och fortsatte sedan '' hur länge har jag vart borta''
'' I ungefär 3 och en halv dag '' sa hon.
hade jag varit borta i 3 dagar?!
Jag försökte få fram ett ord men det var svårt jag sa svagt
''Hur?''
'' Du snubblade på en rot slog i huvudet och bröt 3 revben och höll på att punktera ena lungan.''
Wow vart fallet så illa.
''Svarte Mannen'' Stammade jag fram.
Det tittade sorgset på mig.
''Den goda nyheten är att han är fast, Den dåliga nyheten är att det är din pappa'' sa Vanessa och tittade sorgset på mig.
Jag fällde några tårar hur kunde man vara så sjuk i huvet så man försökte döda sin egen dotter.
''Mystery Man?'' stammade jag fram.
'' han har vägrat att gå och idag fick dom äntligen honom att åka och duscha byta kläder och äta'' sa Ariana som fortfarande stod med tårar i ögonen.
'' Men jag lovar att skicka in honom när han kommer'' sa hon och gick ut gråtandes.
'' Det är svårt för henne att se dig såhär'' sa Vanessa.
Jag tittade på Vatten glaset och Vanessa sträckte sig efter det och gav det till mig jag drack.
'' Är du okej?'' frågade hon mig sedan.
Jag tittade på henne, jag mådde skit men ville inte visa de så jag fejkade ett leende.
Hon suckade.
'' Jag vet att du ljuger''sa hon och var påväg ut sen vände hon sig mot mig '' Jag ska bara säga till läkarna att du vakat'' sa hon och log mot mig och försvan sedan ut.
Jag satt och stirrade på klockan ca 3 minuter senare kom en läkare in han gjorde lite tester och det visade sig att jag hade haft tur i vanliga fall hade jag vart felamad eller inte kunnat prata nu men jag hade klarat mig och mina revben skulle läka i ungefär 2 månader.
Efter dom hade gått ut somnade jag.
Jag vaknade ett tag senare av att någon kom in i rummet först såg jag Ariana och sedan en Brunhårig kille bakom henne. Jag såg suddigt så jag såg inte hans ansikte men sedan såg jag genast glasklart det var han det var-
förlåt att jag inte skrev igår eller idag men hade inte tid så nu får ni nöja er med den här för idag så får ni vänta till i morrn :)
Kommentarer
Trackback
