mymadeupnovels

 

det hade nu gått 3 månader sedan Lauren blivit skjuten och hamnat i koma och hon hade fortfarande inte vaknat.

jag hade inte varit i skolan på 3 månader heller för allt jag har gjort är att vart på sjukhuset och väntat på att Lauren skulle vakna.

fast jag hade inte varit själv heller för Brody hade även han vägrat och lämna hennes sida och vi hade nu även fått tillåtelse att sova kvar i Laurens rum på sjukhuset.

jag vaknade och kollade på klockan den var bara 9.

jag kollade mot Brody som stod och tittade ut igenom det stora föndstret.

'' godmorgon'' sa han och log ett ansträngt leende mot mig.

''godmorgon'' sa jag och log svagt.

'' jag går och hämtar kaffe ska du ha?'' frågade han mig.

'' nej men jag kan gärna ta te'' sa jag och log.

han försvann ut ur dörren.

det hadde bara gått 3 månader men det kändes som om en evighet hade passerat och hon låg fortfarande i koma.

men hon andades utan slang nu vilket var ett framsteg och de trodde att hon skulle vakna under den här senaste månaden.

Brody kom tillbaka med kaffet och mitt te och gav det till mig.

''tack'' sa jag och tog imot muggen.

han satt sig ner bredvid Lauren.

och tog hennes hand.

hon började få mer färg nu än hon haft det andra månaderna.

han pussade den livlösa handen och suckade tungt.

'' hur länge har hon legat i koma nu?'' frågade han mig utan att släppa blicken ifrån henne.

'' 3 månader'' sa jag och suckade.

'' bara? det känns som evigheter har gått'' sa han och suckade igen.

'' jag vet'' sa jag.

jag suckade och reste mig upp.

''jag går på en liten promenad men jag är strax tillbaka.'' sa jag och log.

'' okej jag ringer om hon vaknar'' sa Brody och sedan gick jag ut

jag gick till parken som låg bredvid sjukhuset där jag såg Lo (Louise) sitta.

jag satt mig ner bredvid henne.

'' hur är det med henne'' frågade hon mig.

'' hon ligger fortfarande i koma men hon börjar få lite färg så jag antar att det börjar bli bättre'' sa jag och log lite mot henne.

'' åh okej det är ju bra'' sa hon och log lite.

'' så hur är skolan?'' frågade jag henne.

'' har inte du heller vart där?'' frågade hon mig.

'' nej, det känns inte rätt att vara där utan Lauren.'' sa jag och suckade.

'' samma här'' sa hon och suckade också.

'' men ah jag måste nog gå tillbaka nu men vi hörrs'' sa jag och reste mig upp.

''hejdå och om hon vaknar hällsa henne att jag saknar henne'' sa hon och log.

''det ska jag hejdå''sa jag och gick till sjukhuset.

jag såg en läkare komma ut ifrån Laurens rum hade det hänt något hade hon vaknat?

jag skyndade in men såg bara hur Brody satt och kollade på Lauren och håll henne i handen han brydde sig inte ens om att titta vem som kom.

'' vad sa doktorn?''frågade jag honom när jag satt mig ner på andra sidan om henne.

'' att hon mådde bra och borde vakna vilken dag som hellst.

 

jag öppnade långsamt ögonen och ljuset var starkt jag hörde någon säga något till mig men sedan när jag ansträngde mig hörde jag vem det var det var Brody.

'' Lauren?'' sa han jag öppnade munnen för att säga något men den var alldeles för torr.

''vatten'' stammade jag fram.

han räkte sig efter vattnet fort och gav mig det.

'' vad....''jag tog ett djupt andetag och fortsatte.

'' Vad Hände?'' fick jag fram tillslut.

'' du räddade mig ifrån att bli skjuten minns du inte?'' frågade Brody,

jag tänkte en stund när jag fick en flashback.

hur kulan träffat mig och hur min tröja färgades röd.

'' jo nu minns jag, men vänta hur länge har jag vart... Borta?'' frågade jag.

'' 3 månader'' hörde jag någon på andra sidan säga jag vred på huvudet och såg Audrina.

'' Audrina'' sa jag och log.

'' ja jag är här'' sa hon och log.

jag vände mig mot Brody igen.

'' jag ska lämna er 2 själva en stund'' sa Adurina och gick ut.

'' vet du om allt?'' frågade jag.

'' vilket menar du att du är agent eller att du är kär i mig och att jag är kär i dig?''sa han och log.

jag kollade på honom shockat men log sedan och sa.

''båda antar jag'' sa jag och log.

'' Lauren vi kan ta det här långsamt vad sägs som att när du får komma ut ifrån sjukhuset så bjuder jag dig på middag duvet som en dejt?'' sa han och log.

''visst'' sa jag och log.

'' jag borde hämta en läkare vänta här'' sa han och sedan försvann han ut.

sedan efter ett tag kom en läkare in.

han tog lite olika tester.

'' vi vill att du stannar resten av kvällen för observation men om altl går bra så får du åka hem i morgon har du någon som kan hämta dig?'' frågade läkaren mig.

'' eh-'' började jag.

'' jag kan hämta henne'' sa Brody och log mot mig.

'' okej'' sa läkaren och sedan gick han ut.

resten av kvällen var det massor av folk som var och hällsade på men sedan när klockan var 10 så började alla gå hem.

men Brody stannade.

'' Borde inte du gå hem och sova?'' frågade jag honom.

''jag kan stanna om du vill'' sa han och log.

'' jag tror nog jag klarar mig en natt själv åk hem och sov så du är pigg i morrn bitti när du ska hämta mig.

'' okej godnatt då'' sa han och pussade på kinden och sedan gick han.

sedan somnade jag.