mymadeupnovels

 

 

Jag såg henne ligga där livlös i mina armar Elena var lång borta jag skrek efter de andra och hörde de komma springandes snabbt matade jag henne mitt blod men visste att eftersom jag endast drack blod ifrån djur var de bara en 50 procents chans att det skulle hjälpa henne och om de gör de tar de dubbelt så lång tid.

Bonnie föll på knä bredvid mig gråtandes och jag hörde matt ringa en ambulans.

jag kände tårarna komma samtidigt som jag kämpade mot törsten det var så sjukt mycket blod men jag kunde inte lämna henne. För bara några timmar sedan hade jag insett har jag älskar henne, men jag hann aldrig säga det. Tänk om hon dör och jag aldrig får säga det till henne. Om hon dör så är Elena dödens eller i mina ögon är hon det redan.

jag bar upp henne och sprang imot stugan där ambulansen körde in jag la henne på båren och hoppade in i ambulansen vid henne. Jag kramde om hennes hand hårt och bad till gud att han skulle skona henne.

När vi kom fram till sjukhuset sprang de iväg med henne och låste mig ute i vänte rummet.

jag slog till dörren och satt mig sedan på en av stolarna.

allt detta var mitt fel.

 

''what tha hell happened!''ropade bonnie när dom kom in.

'' Elena Happened''sa jag och kände tårarna rinna .

'' oh my god you love her too''sa bonnie. också ? älskade Caroline mig ?

'' i can't live without her bonnie''sa jag och kände tårarna komma allt mer.

''YOU! you did this to her!''hörde jag Carolines pappa skrika och komma framrusande mot mig.

''i'm sorry''sa jag gråtandes hennes pappa släppte taget om mig och kollade mig i ögonen.

'' i told her to stay away from you''sa han.

'' i didn't do this to her i swear''sa jag.

'' then who did huh? my daughter is dying in there''sa han.

'' oh please don't say that''sa jag och kände paniken slå mig. som en vampyr känner man alla känslor dubblelt så starkt och sorg var en av de starkaste känslorna hos en vampyr.

han kollade mot mig och något i hans ögon ändrades som om han förstod att jag talade sanning.

''lets just hope  she'll survive this''sa han och suckade.

jag satt mig på stolen och la mitt huvud i mina händer och lät tårarna rinna.

efter något som kändes som en evighet kom en läkare fram till oss.

'' she was in really when she came in but she must have a gardian angel because she should have been dead by now so lets hope she stayes stable but with thoes kind of injuries you can never know for sure''sa hon.

jag såg elenas skepnad en bit bort.

'' i'm just going to the bathroom''sa jag och gick mot där jag sett henne.

när jag kom ikapp henne smällde jag henne mot väggen och blottade tänderna mot henne.

''if she dies i'll kill you do you understand!''fräste jag.

'' oh steffi you can't do that you love me remember?''sa hon och flina

'' Your a Bitch Elena i can't believe i ever loved you Caroline was right about you''sa jag argt.

hon kollade sårat mot mig.

''so it was because of her''sa hon .

''yes but i should have realiced it a long time ago.''sa jag.

hon försökte ta sig ur mitt grepp .

'' i repeat if she dies i'll kill you''sa jag argt.

''fine''sa hon argt och puttade undan mig.

När jag kom tillbaka kom Carolines pappa tillbaka ut i väntrummet.

'' they told me how you were the one who found here that you were the one who helped her, i want to thank you for that''sa han och räckte fram sin hand mot mig jag skakade den.

'' i would do anything for your daughter sir''sa jag.

'' well lets just hope se survives this''sa han och släppte taget om min hand. okej det var framsteg.

''can, cand i see her?''frågade jag.

han tvekade men nickade sedan.

jag kynade mig mot hennes rum och där låg hon lika vacker som alltid. 

Jag satt mig på en stol bredvid hennes säng och så tog jag hennes ena hand och kysste den mjukt.

'' i'm so sorry Caroline please come back to me''sa jag och kände en tår rinna ner för min kind.

''i'm right here''hörde jag hennes röst säga jag slog upp ögonen och kunde knappt tro mina ögon hon var vid liv. 

'' i'm so sorry''sa jag.

''dont be it was that crazy bitch who stabbed me not you''sa hon och log.

''how can you be smiling right now?''sa jag chockat.

'' because i'm alive arn't i? i'm alive because of you but i don't know why''sa hon frågande.

'' i wan't to tell you but you could never look at me the same way after''sa jag och suckade.

''nothing you can say can change the way i feel for you''sa hon och stök sin hand mot min kind och torkade mina tårar.

'' i'm not so sure about that''sa jag och suckade.

''please tell me''sa hon.

''promise you won't look at me differently''sa jag.

'' i promise''sa hon.

jag kollade ner och sedan när jag kollade upp syntes mina huggtänder.

hon kollade på mig med chock.